Jag hade glömt bort A Mountain of Ones monumentala omarbetning av Badly Drawn Boys Promises där ett tag. Varför vet jag inte riktigt, det är utan tvekan en av förra årets bästa låtar. Jag tjatar om A Mountain of One till era öron ramlar av. Ingen vill ju egentligen lyssna, varken på vad jag svamlar om eller på A Mountain of One. Det är för mig helt obegripligt, kanske inte att ni inte lyssnar på mig, det har jag en viss förståelse för, men A Mountain of One! Kom igen, det är världens bästa rockband vi (jag) pratar om.
.
.
Det var länge sedan ett nytt band gav mig samma känslor, fick mig att leta igenom nätet efter intervjuer, influenser och spår efter sedan länge utgångna tolvor.
Promises är i A Mountain of Ones regi ett jävla monster! Jag vet att jag kallar mer eller mindre varenda episka discorocklåt jag snubblar över för just monster men här är det extra rättfärdigat. Damon Goughs sång har de nästan helt skalat bort, istället dränks man som lyssnare i ett hav av skenande elgitarrer, stråkar, bongotrummor och bababa-körer som skulle kunna vara hämtade från den sista minuten av Fleetwood Macs Everywhere.
.
Tanken försvann lika snabbt som den kom, men för en stund övervägde jag att boka biljetter till Arvikafestivalen där AMo1 spelar i år.
.
Promises (A Mountain of One Version) finns på remixtolvan som går att köpa bland annat här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar